Den antikristliga tiden

Det går en antikristlig vind över världen som kanske aldrig förr. Förföljelse av kristna pågår i flera länder men även i länder där det inte råder religionsförföljelse i traditionell mening märks ett ökat tryck mot kristen tro. Det tar sig olika former beroende på var. Men det grundläggande är motståndet mot Gud och det gemensamma är motståndet mot dem som öppet vågar visa och praktisera sin tro.

Det här är inte förvånande. Det är en naturlig följd av den utveckling som bådar tidens avslutning och Jesu återkomst. Bibeln målar inte upp en glansfull period inför avslutningen av den här tiden. Tvärtom ger den en bild av tilltagande ondska bland människorna samt om en tydlig skillnad mellan orättfärdiga rättfärdiga: ”Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig” (Upp. 22:11). Två motsatta riktningar, två olika sidor, två världar: mörkrets och ljusets.

Utvecklingen i världen visar att framträdandet av den person Bibeln förutsäger ska komma i den yttersta tiden – Antikrist – står för dörren. ”Ni har hört att Antikrist ska komma”, står det i 1 Joh. 2: 18. Johannes fortsätter och säger att redan nu har många antikrister trätt fram. Även på den tiden visade sig motståndet mot Kristus. Vi lägger märke till att Johannes skriver: ”De har gått ut från oss”, men så tillägger han: ”men de hörde aldrig till oss” (v. 19). Det är anmärkningsvärt att se varifrån dessa antikrister kom. De hade alltså kommit inifrån, hade varit en del av gemenskapen. Men trots att de såg ut att vara en del av dem som trodde så var de inte det. Har man inte del i Kristus hjälper inte namn och gemenskaps-former. Det är livet i Kristus som räknas. Det här är tänkvärt, för om de som anses vara en del av den kristna gemenskapen i själva verket inte är det, andligen sett, så blir deras medverkan en motverkan. Och det kan vara svårare såväl att urskilja som erkänna det antikristliga som rör sig mitt ibland oss. Här behövs både andlig klarsyn och mod att avslöja.

Vridningen bort från vad Guds Ord undervisar om är i dag häpnadsväckande. Det har börjat lite försiktigt, men precis som snöbollen som rullar utför backen så både ökar omfånget och hastigheten allt snabbare. Förblindad av farten varken ser eller märken man hur långt man avlägsnat sig från det sunda och normala livet i Gud. Också det är antikristligt. Det är det i den meningen att man inte längre respekterar och praktiserar de ord som Gud låtit bli nedtecknade. Jesus säger också att ”om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord” (Joh. 14: 23). Men i följande vers säger han dessutom: ”Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord”. Det går inte att skilja Ordet från Jesus. Kärleken till Jesus visar sig inte i vad vi säger utan i vad vi gör.

Vi vet vad Bibeln säger om den Antikrist som ska uppträda i den yttersta tiden. ”Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern” (1 Joh. 2: 22-23). 2 Tess. 2: 3-4 talar om att laglöshetens människa (Antikrist) ska träda fram fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Men i vers 8 beskrivs hur Herren Jesus ska döda den laglöse med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst.

Motsatsen möter vi i vers 13-14, där det står att ”Gud från begynnelsen har utvalt er till frälsning genom att ni helgas av Anden och tror på sanningen. Till detta har Gud kallat er genom vårt evangelium, för att ni ska vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet.”

Märket på handen.

På samma gång som vi behöver vara uppmärksamma på tecknen i den sista tiden ska vi inte låta varken fruktan eller spekulation styra våra tankar. Vad det handlar om i denna yttersta tid är att inrikta sig på vad som är viktigast. Det är att Jesus ska komma igen. I 1 Tess. 1:10 läser vi om att ”vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda: Jesus, som räddar oss från den kommande vredesdomen”. Det är det som är vårt hopp: ”Rädda oss från…” Vad som kommer att ske här på jorden är en sak, men vi väntar Jesus.

Oavsett när det inträffar, så kommer det att bli otroligt lätt att acceptera ”märket”, därför att man under lång tid vant sig vid allt bekvämare betalningssätt. Vad skulle det vara för fel med ett datachip på handen eller pannan. I kombination med den avkristning som så framgångsrikt genomförts, i varje fall i Sverige, är det många som inte vet vad som står i Bibeln om detta. För övrigt kommer allt att bli så mycket bekvämare. Inte flera olika kort med olika koder att komma ihåg. Allt samlat på ett ställe – handen eller pannan. Precis som Uppenbarelseboken förutsäger: ”Och det tvingar alla – små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta emot ett märke på högra handen eller pannan, så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal. Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. Och dess tal är 666” (Upp. 13:16-18).

Utvecklingen går snabbt, tillvänjningen likaså. Och det kommer, som alltid när något nytt ska genomföras, att finnas ”experter” som kan bortförklara allt och tala om att det inte alls handlar om något som Bibeln beskriver eller att det som står där betyder något helt annat. Redan nu märks tillvänjningen. Och uttryckssätten är som vanligt valda så att man ska förstå hur mycket bättre – och säkrare – det är med detta nya. Man talar ju t. ex. inte om kontantförbud om det inte går att använda kontanter som betalning utan om att det i så fall är ”kontantfritt”.

RFID (Radio Frequency Identification Device) och NFC (Near Field Communication) är system som trådlöst genom bankkort och mobiler låter oss passera, handla, m.m. Men massor av människor har redan låtit sätta in dessa små RFID-chip under huden på handen med vilka man kan få åtkomst och genomgång till en del saker och områden. Och så häpnar man över hur bekvämt allt blir… Tänk att kunna öppna en dörr utan nyckel, kunna passera olika kontroller eller köpa en kopp kaffe bara genom att vifta med handen. Mitt i allvaret blir det lite löjligt. Hur bråttom har man egentligen och hur mycket bättre mår man av alla bekvämligheter? Vi vet också att ansiktsigenkänning, fingeravtrycksläsning, irisskanning och venavläsning används för identifiering. En del av detta används på flygplatser en del på mobiler och datorer. Bl. a. i Japan används venavläsning av flera banker. Det unika mönstret i handens vener blir avläst. Även i Sverige finns systemet om än ytterst begränsat. Du visar bara upp handen vid betalning. Även om det uppräknade inte är att vara märkt med ”vilddjurets tal”, så gör det att vi blir allt mer vana vid – och förberedda på – att kontrolleras på det här sättet. Steget att bli märkt med 666 blir bara en formalitet, vare sig det sker öppet eller dolt. Vad skulle en sifferkombination betyda! Ja, enligt Bibeln en hel del. Vi citerar från Uppenbarelseboken 14:9-11: ”Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand, då ska han själv få dricka av Guds vredes vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare. Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Röken från deras plåga stiger i evigheters evighet. De har ingen ro vare sig dag eller natt, de som tillber vilddjuret och dess bild och som tar emot märket med dess namn.”

Förvillelsens makt

Bibeln talar också om att när Antikrist (den laglöse) kommer sker det med ”stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta” (2 Tess. 2:9-10). I de följande två verserna läser vi dessutom den gudomliga domen över dem som inte tror sanningen: ”Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.” Att förkasta Guds sanning gör att man drabbas av villfarelsens makt.

Men, igen, hur viktigt det än är att vara informerad om den utveckling som pågår, så är det inte det som är det viktigaste. Det som är absolut nödvändigt är att vänta Jesus. ”Men när det här börjar hända”, säger Jesus om andra tecken för hans kommande, ”så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig” (Luk. 21:28). För mycket fokus på tecknen kan göra att blicken flyttas från honom som är vår Frälsare. Paulus skriver i Fil. 3:20: ”Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare.” Det är det vår framtid handlar om, inte världsliga betalsystem. Förkunnelsen om den yttersta tiden handlar inte om hot och skrämsel. Men den handlar om att varna och upplysa om vad som nu väntar världen.

Bibelns förutsägelser går i uppfyllelse. Det har de alltid gjort. Förkunnelsen om den yttersta tiden handlar framför allt om glädje och hopp. Den handlar om de härliga löften Gud gett och som är förutbestämda från begynnelsen. Därför är det viktigt att sprida evangelium, att visa människor den enda vägen till förlåtelse, frälsning och evigt liv.

I världen får ni lida, men var frimodiga: jag har övervunnit världen”, säger Jesus i Joh. 16:33. Det råder ingen tvekan om hos vem segern ligger. Vi behöver påminna varandra om vem som har makten och hos vem den slutgiltiga segern ligger: det är hos Jesus. Det är hans folk vi är. Och hans löfte är att komma och hämta oss dit där han är, Joh. 14:3.

One thought on “Den antikristliga tiden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *