”Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud” (2 Petr. 1:21). Människor drivna av den helige Ande. Vilka är det? Och hur upplever man denna drivkraft?
Löftet Jesus gav till lärjungarna strax innan han lämnade dem var: ”Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen…” (Apg. 1:8). I Joh. 14:15 säger Jesus att han ska be Fadern och han ska sända er en annan Hjälpare som ska vara hos er för alltid: sanningens Ande.
Gud talar till oss genom den helige Ande. Jesus sa om Anden: ” Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er” (Joh. 16:1314). Den helige Ande talar aldrig i motsats till Guds Ord. Därför kan vi pröva vad som sägs utifrån den vissheten. Det är en grundläggande sanning. Den är viktig att komma ihåg inte minst i en tid när många röster hörs. Vi måste våga pröva om det som sägs vara den helige Andes tilltal verkligen är det.
I Apg. 8 läser vi om hur Gud verkade i Samaria genom Filippus. Många blev helade och befriade från orena andar och det står att det blev stor glädje i den staden. Sedan hände något annat. I vers 26 står det att en Herrens ängel talade till Filippus och sa till honom att ge sig ut på en öde väg. Det här var Guds kallelse. Det var ingenting någon kunde ha kommit på själv. Men Gud ser och vet allt. Han visste att på denna ödsliga väg färdades en man som behövde få höra evangelium och komma till tro. Det är viktigt att lyda när Herren talar, vare sig det är genom änglar eller på annat sätt. När Filippus vandrade vägen fram fick han se denne hovman från Etiopien. Då står det att Anden sade till Filippus: ”Gå fram till vagnen och håll dig nära den” (Apg. 8:29). Och så läser vi att Filippus både fick förklara Skriften och sedan döpa hovmannen.
Livet i gemenskap med Gud är ett liv där det övernaturliga är det naturliga. Det är ett liv i den fulla verkligheten. Ett liv där vi leds av den helige Ande in i situationer där vi på olika sätt får vara med och tjäna Gud och där vi inte begränsas av det vi vet och förstår.
Gud vill att vi ska leva i detta övernaturliga liv, så att vi kan tjäna honom på det sätt han avsett. Utan den andliga utrustningen kan vi helt enkelt inte tjäna honom. Guds rike utbreds inte, och har inte framgång, genom metoder som vi tror är tillämpbara, och som ofta är hämtade från helt världsliga sammanhang. Guds rike är andligt. Det riket kan inte utbredas med hjälp av mänskliga medel. Därför behöver vi utrustas med den helige Andes kraft. Den utrustningen får man inte genom mer och mer kunskap eller genom någon sorts inlärning. Det är uteslutande Guds verk.
Efter Jesu himmelsfärd var lärjungarna tillsammans i bön. Efter några dagar skedde det som Jesus lovat: alla blev uppfyllda av den helige Ande. Det var för att man skulle få kraft och bli hans vittnen. I ett samhälle där kunskap och information är ledord kan det vara svårt att förstå att det finns andra begrepp och andra dimensioner. Som kristen är det viktigt att distansera sig från det här materialistiska tänkandet. Det utgör en belastning i det andliga livet och blockerar kontakten med Gud. ”Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna”, står det i Ef. 6:12. Den kampen kan inte vinnas på annat sätt än genom den utrustning vi får genom den helige Ande.
Ibland är vi inte medvetna om att vi är under den helige Andes ledning. Andra gånger får vi en tydlig upplevelse av vad som ska ske eller vad vi ska göra. Oavsett vilket är det en underbar trygghet att veta att Gud leder oss genom sin helige Ande. Det kan gälla vardagliga ting, men det kan också gälla livsavgörande situationer. Det kan gälla i vårt förhållande till andra människor eller det kan gälla oss själva.
Den helige Andes ledning är inte förutsägbar. Den följer inte mänskliga beräkningar. Bibeln säger: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden” (Joh. 6:8). Därför är det viktigt att inte lyssna för mycket till andra röster. Tankarna och idéerna om hur Guds verk ska bedrivas är många. Men det är inte alltid, för att inte säga nästan aldrig, de mänskliga planerna överensstämmer med Guds. Det är heller inte alls givet att ledarskap som utsetts och valts av människor leder rätt. Den helige Andes ledning är något annat än att stå under mänskligt ledarskap. Fokuseringen på det här med ledarskap kan bli alldeles för stor. Det ledarskap Gud tillsätter i sin församling är inte av den sort vi ofta sätter i samband med att vara en ledare. Och det andliga ledarskapet är för övrigt inte någonting man lär sig. Det finns en stor risk att komma fel om man tror att allt vad ledarskap heter ska följas. Den faran är så mycket större när inflytandet från världen blivit så stort.
När Paulus upplevt kallelsen från Herren rådfrågade han inte människor utan begav sig till Arabien, står det i Gal. 1:1618. Det var inte precis vad man kunde ha förväntat sig. Först 3 år senare for han till Jerusalem och träffade Petrus. 14 år senare, efter en uppenbarelse, besökte han åter Jerusalem och träffade andra apostlar.
När Gud kallar, vare sig det handlar om omfattande missionsuppdrag eller det handlar om små detaljer i vardagen, så är det viktigt att följa Andens ledning. Det berättas att William Carey vid ett möte i slutet av 1700talet talade om värdet av yttre mission. Han blev tvärt avbruten av en predikant som sa: ”Unge man sitt ner! Du är en entusiast. När Gud behagar omvända hedningarna gör han det utan att konsultera dig eller mig.” Nu vet vi att Carey inte lät sig nedslås av detta utan följde Guds kallelse vilket ledde till en oerhörd framgång för evangelium. Det är när vi lyder Guds kallelse som hans vilja får ske med oss. Följer vi andras uppmaningar och tankar blir det förvirrande, vilket inte betyder att vi inte skulle lyssna till råd. Gud talar genom vem han vill, men kanske oftare genom människor vi inte förväntar oss det.
Att vara en Guds tjänare är inte att ha en ställning tillsatt av människor. Även om den ställningen kan sammanfalla med den andliga så är det viktigt att vara medveten om skillnaden mellan de tjänster som är tillsatta av människor och de som är tillsatta av Gud. Är vi inte det utan menar att allt ledarskap och vad som kommer därifrån är gudomligt och bör följas kommer vi i lägen där vi till slut bryter mot Guds vilja, samtidigt som vi tror att vi gör den. Det är på det sättet alla möjliga sekter kan uppstå. Men den här inställningen kan också förekomma i helt vanliga och etablerade sammanhang och göra att lyhördheten för vad Gud vill säga flyttas över till vad människor säger. Guds tjänare, både i Gamla Testamentet och Nya, hade upplevt en personlig kallelse från Gud. De var inte utsedda av människor och det budskap de hade var inte anpassat till folkets liv och leverne. Men just därför utvaldes de av Gud. För att tala hans ord till både varning och vägledning. Ledda av den helige Ande fick de tjäna Herren. Ofta illa sedda av sin samtid framförde de Guds budskap.
Gud har en plan för dig. Lyssna till vad han vill. Gå när han kallar och låt den helige Ande leda dig den väg du ska gå.