Kallade att förkunna Guds ord.

“Det var inga utstuderade myter vi följde när vi förkunnade vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst för er, utan vi var ögonvittnen till hans majestät…” Så beskriver aposteln Petrus kallelsen att förkunna evangelium i 2 Petrus brev 1:16. Har man mött Jesus och lärt känna honom så är det drivkraften att förmedla livet och verkligheten i evangeliet.

Paulus skriver i Romarbrevet 1:16: ”Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror…” Det finns ingen anledning att hålla inne med något som står skrivet i Bibeln. Vad skulle vara mer trovärdigt än det som inspirerats av Skaparen själv? Att av rädsla för vad andra ska tycka låta bli att lyfta fram vad som står där är helt enkelt ovärdigt en kristen. Vi vet vad Jesus sa: ”Den som skäms för mig och mina ord i det här trolösa och syndiga släktet, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin Fars härlighet med de heliga änglarna” (Markus ev. 8:38). Den världsliga visdomens representanter har ibland en obefogad stolthet över det man anser sig veta. Något som kan ta sig uttryck i både självsäkerhet och arrogans. Och detta fast man i de flesta fall bara tagit till sig vad andra påstått och vars sanningshalt i många fall är ytterst osäker, inte minst för att grunden för vad som påstås skiftar från tid till annan. Det är ganska svagt och absolut ingenting att som bibeltroende väja undan för. Vi vet vad Bibeln säger om den världsliga visdomen: ”Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?” (1 Korintierbrevet 1:20).

Men det är inte bara den världsliga visdomens förespråkare som som står för tvivlet och föraktet för Guds ord. Även i kristna sammanhang ser vi att tron på Guds ords auktoritet underminerats och ersatts av en ”tro” som anpassats till omvärlden. Men varför skulle vi inte förkunna allt i Bibeln, även de sanningar man kallar ”obekväma”, de som vi förpassat till en annan tid? Och varför ska utvecklingen i samtiden avgöra vad kristenheten vågar stå för och förkunna? Varför skulle kyrkan/församlingen låta sig styras av värderingar som fastslagits av ett gudlöst samhälle? Nej, det är tid att se vad som är sanning och var den finns. Sanningen finner vi i Bibeln. Det är den säkra och oföränderliga grunden som står kvar när allt annat försvunnit.

Jesus sa: ”Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå” (Matteus ev. 24:35). Se till att du står på den grunden!